Igårmorse upptäckte jag att vår fönsterruta i vardagsrummet var krossad, jag var inte hemma när det hände men jag antar att katterna lekt huliganer, hoppat upp i fönstret i hög fart och stött emot en av blomkrukorna som i sin tur tryckt in fönstret. Som tur är verkar de inte ha skadat sig mer än att Asta har ett litet sår på nosen, de hade ju kunnat skurit upp sig riktigt illa för det var glassplitter runt hela fönstret, usch! Glasmästaren kommer hit om ett litet tag och fixar.

 

Har lyckats gjort en fin lagning tycker jag... Pappskivorna täcker precis hela hålet så det är ganska stort.

Trött Sture tycker att det är dags att sova. God natt!

Varje morgon väcker de mig med små blöta nosar, mjuka trampdynor och sammetspäls. Aldrig trodde jag att två små kattskrällen skulle få mig att känna så mycket kärlek.